• Bröstmjölk är den perfekta maten för spädbarn. Bröstmjölk ger all energi och näringsämnen som barnet behöver under de första månaderna av livet. Under andra hälften av det första året fortsätter bröstmjölk att ge upp till hälften av ett barns näringsbehov och det andra året av livet upp till en tredjedel av näringsbehovet.
• Bröstmjölken är faktiskt det enda specifikt humana födoämnet, alltså speciellt designat för människor.
• Bröstmjölken främjar tillväxten av probiotiska bakterier, som kan konkurrera med de potentiellt patogena (=möjligt farliga) bakterier som barnet möter. Många mekanismer I mjölken bekämpar effektivt potentiella patogener; bla.a. stora mängder SIgA antikroppar, lactoferrin och AF-faktorn.
• Livsmedelsverket rekommenderar amning.

• Colostrum, den första mjölken du producerar när du börjar amma är högkoncentrerad, näringsrik och full av proteiner- så en liten mängd räcker långt i barnets lilla mage. Den har även en låg fetthalt, är enkel att smälta och fullspäckad med viktiga komponenter. Colostrum är tjockare och gulare än ”mogen” mjölk.Dess sammansättning är också annorlunda och skräddarsydd för att uppfylla det alldeles nyfödda barnets speciella behov.
• En viktigt antikropp som finns i colostrum är SIgA. Antikroppen lägger sig i slemhinnan i barnets luftväg, mag- och tarmkanal där den skyddar barnet mot sjukdomar.
• Det finns även andra immunologiska komponenter som stimulerar tillväxten av de skyddande slemhinnorna i barnets tarmar. Samtidigt främjar prebiotikan i colostrum de ”goda” bakterierna i barnets tarmar.
• Upp till två tredjedelar av cellerna i colostrum består av vita blodkroppar som skyddar mot infektioner och hjälper barnet att börja bekämpa infektioner på egen hand.
• Colostrum har även en laxerande effekt som gör att barnet kan bajsa regelbundet och i och med det minskar risken för gulsot då barnet bajsar ut bilirubinet som ansamlats och kan komma ut via bajset.
• Det är karotenoider och vitamin A som ger colostrum dess utmärkande gula färg. Vitamin A är viktig för barnets syn samt håller huden och immunsystemet friska. Barn föds vanligtvis med låga reserver av vitamin A och colostrum hjälper till att uppväga underskottet.
• Colostrum är även rik på mineraler, som magnesium, som främjar barnets hjärta och skelett, samt koppar och zink, som bidrar till att utveckla barnets immunsystem. Zink underlättar även hjärnans utveckling och colostrum innehåller nästan fyra gånger mer zink än mogen mjölk för att främja den snabbt växande hjärnan hos det nyfödda barnet.

• Plötslig spädbarnsdöd
• Infektioner i mage och tarmar samt problem med magknip,förstoppning och gaser
• Luftvägsinfektioner
• Öroninfektioner
• Allvarlig infektion i tarmen hos för tidigt födda barn (NEC)
• Sepsis, dvs blodförgiftning, hos för tidigt födda barn
• Tandsjukdomar
• Övervikt och fetma
• Lägre IQ
• Leukemi

Amning minskar risken

• för bröstcancer
• för äggstockscancer
• för typ 2 diabetes
• för högt blodtryck

Amning ger en oxytocinfri-sättning. Oxytocin är ett hormon som gör att man mår bra, ett ”feelgood-hormon” vilket också

• befrämjar bindningen till barnet
• gör det lättare att somna om på natten

• Okunskap om amningsmönstret de första dagarna och när barnet behöver öka produktionen.
• Okunskap hur man tolkar hunger och mättnad.
• Svårigheter som smärta pga felaktigt suggrepp och amningsposition.
• Barnet hittar inte bröstvårtan/öppnar inte munnen tillräckligt.
• Oro hos föräldrar att barnen skall få näringsbrist eller skador p.g.a låga blodsocker t.ex.
• Känslan av att vara tvingad av ”amningsbeivrare” skapar hos vissa olust och en känsla av att bli snärjda.
• Jämstäldhetsinställning. Tänk på att den förälder som inte ammar kan göra ALLT annat förutom amning under den relativt korta period i barnets liv som amningen finns!

Den ammande kan känna sig översköljd av många känslor som är motstridiga, som glädje, obehag, värme,  bundenhet, lugn, panik, stolthet, skuld, skönhet, äckel, tillfredsställelse …

Bröstmjölkens innehåll

Miljontals levande celler. Dessa omfattar vita blodkroppar som stärker immunförsvaret och stamceller som hjälper organ att utvecklas och läkas. Fler än 1 000 proteiner som hjälper ditt barn att växa och utvecklas, aktiverar immunsystemet och utvecklar och skyddar neuronerna i barnets hjärna. Alla dessa bröstmjölkproteiner är uppbyggda av aminosyror. Det finns fler än tjugo av de här sammansättningarna i din bröstmjölk. Vissa av dem, nukleotider, ökar i volym under natten, och forskare tror att de bidrar till att framkalla sömn. Fler än 200 komplexa sockerarter, oligosackarider som fungerar som prebiotika och främjar tillväxten av goda bakterier i barnets mage. De förhindrar även att infektioner överförs till blodomloppet och minskar risken för hjärninflammation. Fler än 40 enzymer. Enzymer är proteiner som katalyserar, dvs. snabbar upp kemiska reaktioner i kroppen. De som finns i din mjölk underlättar barnets matsmältning, förstärker immunsystemet och underlättar kroppens absorbering av järn. Tillväxtfaktorer (hormonlika signalämnen) som bidrar till en hälsosam utveckling. Dessa påverkar många delar av barnets kropp, som tarmarna, blodkärlen, nervsystemet och de hormonproducerande körtlarna. Hormoner – bröstmjölk innehåller massor av dem! Dessa smarta kemiska budbärare skickar meddelanden mellan vävnaderna och organen för att se till att de fungerar som de ska. Vissa hormoner reglerar barnets aptit och sömnmönster, och andra hjälper till att stärka bandet mellan er. Vitaminer och mineraler – näringsämnen som främjar hälsosam tillväxt och organfunktion samt hjälper till att bygga upp barnets tänder och skelett. Antikroppar, som även kallas för immunoglobuliner. Det finns fem grundläggande varianter av antikroppar och alla finns i bröstmjölk. De skyddar ditt barn mot sjukdomar och infektioner genom att bidra till att bekämpa bakterier och virus. Du kanske har hört talas om långkedjiga fettsyror eftersom de spelar en viktig roll i uppbyggandet av barnets nervsystem, och bidrar till en hälsosam utveckling av hjärna och ögon. Ja, du gissade rätt! Det finns ett antal sådana i din bröstmjölk också. 400 mikroRNA:er som bidrar till genregleringen och hjälper till att förhindra utveckling av sjukdomar, förstärker barnets immunsystem och spelar en viktig roll vid omformningen av bröstet.

Mjölkersättningens innehåll

Vatten, skummjölk, laktos (från mjölk), grädde, solrosolja, galaktooligosackarider GOS (från mjölksocker), mjölkfettrikt vassleprotein (innehållande mjölkfettkulemembran (MFGM), fosfolipider, gangliosider, glykoproteiner), rapsolja, kokosolja, vassleprotein (från mjölk), mineralämnen (natrium, kalium, klorid, kalcuim, fosfor, järn, magnesium, zink, jod, koppar, mangan, selen), emulgeringsmedel (veg. mono och diglycerider, sojalecitin), fiskolja, vitaminer (A, D, E, K, C, tiamin, riboflavin, niacin, B6, folsyra, biotin, pantotensyra), kolin, veg.olja (algsvamp (M.alpina)), taurin, inositol, nukleotider (cytidin monofosfateradenofosin.

Mjölkersättningen kan förefalla näringsrik när man ser innehållsförteckningen, men den saknar tillväxtfaktorer, hormoner, immunoglobuliner och de art- och personspecifika oligosackariderna som finns i bröstmjölk.

• Amitay, E. L., & Keinan-Boker, L. (2015). Breastfeeding and childhood leukemia incidence: A meta-analysis and systematic review. JAMA Pediatrics, 169(6). https://doi.org/https://10.1001/jamapediatrics.2015.1025 
• Babic, A., Sasamoto, N., Rosner, B. A., Tworoger, S. S., Jordan, S. J., Risch, H. A., Harris, H. R., Rossing, M. A., Doherty, J. A., Fortner, R. T., Chang-Claude, J., Goodman, M. T., Thompson, P. J., Moysich, K. B., Ness, R. B., Kjaer, S. K., Jensen, A., Schildkraut, J. M., Titus, L. J., … Terry, K. L. (2020). Association between breastfeeding and ovarian cancer risk. JAMA Oncology, 6(6), e200421–e200421. https://doi.org/https://10.1001/jamaoncol.2020.0421 
• Bowatte, G., Tham, R., Allen, K. J., Tan, D. J., Lau, M. X. Z., Dai, X., & Lodge, C. J. (2015). Breastfeeding and childhood acute otitis media: A systematic review and meta-analysis. Acta Paediatrica, 104(S467), 85–95. https://doi.org/https://doi.org/10.1111/apa.13151 
• Brodribb, W. (Ed.). (2019). The importance of breastfeeding. In Breastfeeding Management in Australia (5th ed., pp. 18–57). Australian Breastfeeding Association.
• Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer. (2002). Breast cancer and breastfeeding: collaborative reanalysis of individual data from 47 epidemiological studies in 30 countries, including 50302 women with breast cancer and 96973 women without the disease. The Lancet, 360(9328), 187–195. https://doi.org/https://10.1016/S0140-6736(02)09454-0
• Doğramacı, E. J., Rossi-Fedele, G., & Dreyer, C. W. (2017). Malocclusions in young children: Does breast-feeding really reduce the risk? A systematic review and meta-analysis. The Journal of the American Dental Association, 148(8), 566-574.e6. https://doi.org/10.1016/j.adaj.2017.05.018 
• Duijts, L., Jaddoe, V. W. v, Hofman, A., & Moll, H. A. (2010). Prolonged and exclusive breastfeeding reduces the risk of infectious diseases in infancy. Pediatrics, 126(1), e18–e25. https://doi.org/10.1542/peds.2008-3256 
• Duijts, L., Ramadhani, M. K., & Moll, H. A. (2009). Breastfeeding protects against infectious diseases during infancy in industrialized countries. A systematic review. Maternal & Child Nutrition, 5(3), 199–210. https://doi.org/10.1111/j.1740-8709.2008.00176.x 
• Güngör, D., Nadaud, P., Dreibelbis, C., LaPergola, C. C., Wong, Y. P., Terry, N., Abrams, S. A., Beker, L., Jacobovits, T., Järvinen, K. M., Nommsen-Rivers, L. A., O’Brien, K. O., Oken, E., Pérez-Escamilla, R., Ziegler, E. E., & Spahn, J. M. (2019). Infant milk-feeding practices and childhood leukemia: A systematic review. The American Journal of Clinical Nutrition, 109(Suppl. 7), 757S-771S. https://doi.org/https://10.1093/ajcn/nqy306 
• Hauck, F. R., Thompson, J. M. D., Tanabe, K. O., Moon, R. Y., & Vennemann, M. M. (2011). Breastfeeding and reduced risk of sudden infant death syndrome: A meta-analysis. In Pediatrics (Vol. 128, Issue 1). https://doi.org/10.1542/peds.2010-3000